I min trädgård består jordmånen av en tung lerjord fylld med sten. Inte direkt någon drömjord med andra ord, så jag använder mig av två olika knep för att över huvud taget kunna odla något annat än kål (som ofta trivs i lerjord). Det första är att jag gör odlingslimpor. Principen är att man gör en rejäl komposthög formad som en limpa som får förmultna undertiden som man odlar på den. När den har fått vara ifred i tre år är allt material förmultnat och jorden under har luckrats upp av maskar. Odlingslimpan har framför allt tre stora fördelar som jag ser det.
1. Den kväver det mesta ogräset och det är enkelt att rensa.
2. Den tillför mull, näring och nyttigt mikroliv till jorden.
3. Den avger värme medan den komposteras vilket gör det möjligt att odla värmekrävande växter som tomat och gurka på friland.
Vilka är då nackdelarna... Odlingslimpan lämpar sig inte till potatis eftersom man inte ska gräva i den under förmultningens gång. Sniglar kan uppskatta den varma komposten och så kan det vara lite knepigt att se till att limpan inte torkar ut alldeles eftersom det mesta vattnet rinner av när man vattnar den. För att komma runt problemet med vattningen har jag börjat täcka in limpan med gräsklipp vilket gör att fukten stannar kvar, och sniglarna bekämpar jag med snigelgift i pelletsform (järnsulfat) och genom att varje kväll gå på jakt med saxen i högsta hugg.
Det tredje året efter att limpan anlagts finns bara jord kvar och då kan man vända sitt land och odla potatis i det, eller så gör man helt enkelt en ny odlingslimpa. I min köksträdgård har jag ett rullande schema på fyra år vilket alltid gör att jag har några nya odlingslimpor på gång. Det fjärde året odlar jag potatis i landet och året på det så blir det en ny odlingslimpa.
Titta in här om du är intresserad av hur du anlägger en odlingslimpa.
Ett inte fullt så kostnadseffektivt sätt är att odla i pallkrage (eller eget snickrade lådor). Lägg ett tjockt lager med tidningar i botten på lådan. Fyll i ett lager stallgödsel (brukar gå bra att fråga någon bonde i närheten) annars får man köpa kogödsel på säck och sedan jord ovanpå det. Vi köper vår jord (E-jord) från ett företag som heter Norells och då köper vi jorden på släp. Annars kan man (om det kniper) köpa jord i säck. Det här blir en engångskostnad som kan vara värt att lägga ut pengar på för att man snabbt ska komma igång med sitt odlande.
Varje höst brukar jag sedan fylla i obrunnen stallgödsel i mina lådor. Till våren är det ett myller av maskar och mikroorganismer som kalasar på härligheten. Har man inte tillgång till obrunnen stallgödsel köper man kogödsel på säck och vänder ner det i jorden på våren i stället. Att odla i låda är såååå mycket enklare än att odla på friland. Jorden värms upp tidigare på våren, man slipper mycket besvär med ogräs och sniglar som annars kan knäcka den mest inbitna odlaren. Dessutom är det enklare att täcka med fiberväv mot diverse skadedjur. Den enda nackdelen som jag ser det är att man aldrig kan få ut så stora skördar som man kan få ut på friland.
Anna
Interesting post I am trying to do the same here.
SvaraRaderaHej! Väldigt intressant och inspirerande. Bor i södra Finland och har nu odlat ungefär med ett mellanting mellan pallkrage och limpa. Det har gått bra men vi har bytt ut jorden varje år. Bra att du skriver så i detalj och med bilder så är det så lätt att förstå.
SvaraRaderaVi har fem barn och jag delar många åsikter med dej men känner ännu att jag först är i barnskorna gällande odlandet etc. Speciellt när mannen inte är särskillt intresserad..
Tack för en fin blogg, den är så positiv och full av nyttigt läsande.
P.s. Det där med kinkande ungar.. Känns inte skoj när man vill bjuda på nyttigt och närande och barnen vill bara ha butikens pizza! Men är dom tillräckligt hungriga så äter dom ju nog nåt i alla fall, hos oss går grönskspure´soppa ganska bra hem.
Ha det bra, Mikaela
Hej Mikaela!
SvaraRaderaVad roligt att du uppskattade inlägget! Man lär sig ju en massa knep efter några år och då är det roligt att kunna dela med sig av dem. Min man är inte heller speciellt intresserad av det här med odling men då får han ta hand om barnen medan jag jobbar i trädgården. Inget ont som inte har något gott med sig. ;)
Kram/ Anna
Tack, det där med odlingslimpor är ju helt klart intressant. Det får mogna hos mig ett tag tror jag...sen kanske! :o)
SvaraRaderaKramar
TACK GOA ANNA!!
SvaraRaderaDu är en pärla! Jätte snällt av dej o ta dej tid att förklara på ett så bra sätt, som t om en annan fattar.. Nu längtar man ju bara att få komma ut och prova.. En liten fråga till, går det lika bra med hästgödsel? Är det stor skillnad på häst/höns/ko gödsel? Oj, de blev visst två..;)
Vilka frodiga lådor!!
Stor kram /Marie
Marie: Hästgödsel fungerar jättebra! Jag använder mig bara av det till mina lådor. Det förbättrar jorden bättre än annan gödsel eftersom det innehåller så pass mycket halm/strö/torv eller vad nu hästarna har i sin spilta. ;) Hönsgödseln (som blir när jag rensar i hönshuset) lägger jag i stället på odlingslimporna.
SvaraRaderaKram/ Anna
Vad lustigt...jag som tycker att man får ut mycket större skördar i lådorna (per kvadratmeter räknat) fast du kanske menar oberoende av yta?
SvaraRaderaDels kan man ju odla mycket tätare om man kör djupsängsprincipen med massor av gödsel....dels går det att så lite tidigare och jag hinner få ut två skördar ur de flesta lådorna.
Odlingslimpa har jag inte provat just pga sniglarna, men kanske borde ge det en chans. Annars gör jag en liknande princip i en del pallkragar med obrunnet gödsel, löv och halvförmultnad hushållskompost som får ligga underst i en dubbel krage. Då blir det varmt och gott ovanpå.
Tack igen Anna!
SvaraRaderaTur man är en liten halvbonde(el bonne som vi säger här i skåne:), som båda har lite höns o småhästar.. Här ska odlas!!
Kram på dig / Marie