Nu är det dags för ärtskott!

Nu börjar längtan efter grönska att bli mer och mer påtaglig. Vi lever mest på vitkål, morötter och andra rotfrukter såhär års så lite grönt till maten är välkommet som omväxling. 

I tre år har jag odlat ärtskott och idag kände jag att nu är det dags igen. Det lustiga är att när jag tittade på bilder från förra året för att visa er hur härligt det ser ut när de börjar titta upp, så är de tagna den 28 januari. Jag måste med andra ord ha satt de här små ärtorna i jorden ungefär samtidigt som jag gjort i år utan att ens tänka på det! Tala om att ha invanda rutiner... ;)

Det är inte speciellt komplicerat att odla ärtskott. Lite jord i botten på ett djupt fat eller skål, på med ärtor i ett jämt lager (de ska helst inte ligga ovanpå varandra) och så vattnar man och väntar på magiska under. I år har jag lagt ett lager jord ovanpå ärtorna också... Efter några dagar börjar de små gynnarna titta fram och när de är ungefär 10 cm höga kan man börja klippa skott att äta. Jag använder vanliga gula ärtor till det här. Såååå billigt, roligt, nyttigt och närproducerat, kan det bli bättre?

När skotten är färdiga att äta av brukar jag ställa fram skålen på bordet och så klipper barnen av så många de vill ha till maten. Undan för undan växer det fram nya skott på de som blivit klippta så man får minst tre skott/ärta. När de börjar bli väl kraftiga att äta låter jag dem växa i fred och sedan planterar jag ut dem i köksträdgården till våren. De späda ärtskidorna som kommer på plantorna är goda att äta som sockerärtor, även om smaken är något mer utpräglat "ärtig". 

Vad skönt att läsa om att det är fler än jag som har jobbigt med att få barnen att äta det som bjuds. Ibland känner man sig rätt maktlös och trött på den eviga kampen även om vi har bestämt oss för att aldrig någonsin tvinga i någon mat. Man äter om man vill men får inte något annat, vilket genererar en heeeel del konflikter. Nå väl, trägen brukar vinna och som av en händelse är jag född envis. ;)

Anna