måndag 14 november 2011

När solen tittar fram ibland...

... känns plötsligt vintern inte så mörk och kall. 


En ensam ros vägrar att ge upp trots brist på ljus och mer än en frostnatt...


Nu väntar en ny vecka fylld med jobb för min man (och mig eftersom jag är ensam med knolltottarna hela dagarna), men idag är han hemma och tar hand om sina små så jag ska ha möjlighet att arbeta med mitt. Ibland får jag nypa mig i armen för att inte tro att mitt liv är en dröm... Jag lever precis så som jag alltid har önskat! Jag har en förstående make och fyra underbara (och rätt busiga) små troll... Ibland är livet tufft, men utan de jobbiga perioderna skulle man inte ha vett att uppskatta när det är bra! 

Det kanske är lite därför våren är så härlig... man har en lång höst och vinter i bagaget så då kan man uppskatta sol och värme så mycket mer.


Jag tror att man kan försöka uppskatta det man har här och nu, men utan att ha sett den andra sidan är det svårt att se det man har framför näsan. Eller vad tror ni?

Anna

7 kommentarer:

  1. Det är bara att gratulera =)
    Kram
    //Pilla

    SvaraRadera
  2. Så fint skrivet! Jag tror precis som du att man kanske inte uppskattar det som finns närmast förrän man blivit ordentligt utmanad på annat håll. "Om det inte är mörkt så ser man inte stjärnorna", som någon klok person sa.

    Hoppas att du får en härligt produktiv dag! Kram Hanna

    SvaraRadera
  3. Omväxling förnöjer heter det ju och den gamla klyschan stämmer faktiskt. Det gäller det mesta tycker jag...

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  4. FYRA småtroll! Det var inte illa!
    Och ändå hinner du med så mycket, verkar det som.
    Din underbara blogg förgyller min dag rätt som det är.

    Hoppas du får en fin vecka! /Ingrid

    SvaraRadera
  5. Du är klok som en bok! Helt rätt det gäller att ha perspektiv och inte ta allt för givet. Att inte bara rusa på och tänka sen, om en vecka om ett år... Jättefina bilder!
    Ha en härlig vecka med dina fyra!
    Kram Hélena

    SvaraRadera
  6. Hej Anna!
    Det var jättetrevligt att träffa dig i helgen och jag är så glad att du vill vara med och tävla på min blogg! Jag blev också förkyld och fryser faktiskt fortfarande, men nu uppskattar jag att vara inne med familjen i värmen. Vi får höras av om i sommar och kanske kan vi ses någon gång? Vi bor ju inte så långt från varandra och verkar ha lite samma intressen.
    Stor kram Anna

    SvaraRadera
  7. Jag brukar försöka att stanna upp ibland och känna efter. Speciellt när jag känner att det är mycket jag behöver och vill ha (matriella saker) Då tar jag nån minut och funderar lite, och ganska omgående så inser jag att jag har det toppen ju. Det mesta som jag tycker mig behöva har jag ju redan.

    Fast funderingen alltid börjar med det matriella så slutar alltid känslan med hur jag mår i mitt inre, hur nöjd jag är och så ler jag : )

    SvaraRadera