torsdag 18 augusti 2011

Kallbänkar till sticklingarna...

Mina kallbänkar är helt suveräna att dra upp sticklingar i! Jag kunde aldrig tro att så många av de buxbom-sticklingar jag satte ner i juni skulle ha rotat sig redan nu... :0)

Jag funderar starkt på om jag inte ska ta och mura upp en bänk på norrsidan av växthuset som bara ska vara till för sticklingsförökning. På så sätt skulle jag inte behöva flytta växterna till våren eller innan de har hunnit rota sig ordentligt och risken att de torkar ut skulle inte vara så stor som det är när man sätter sticklingar i en kruka...


Jag har lääänge gått och dragit på att sätta ner mina små plantor av lavendel jag sticklingsförökade i våras men eftersom de ska växa i hårt packat grus som typ är omöjligt att gräva i har det inte blivit av...



Men efter att ha hittat den här gamla (tja, vad kallas det?) Man drar i alla fall fåror med den när man ska sätta potatis... ;0) Så gick det huuur lätt som helst! En fåra i gruset och så i med lite jord som blandades upp med grus och nu är det bara att vänta, vattna och så småningom förhoppningsvis luuukta på blommorna!


Potatishacka? Kallas det så?

Anna

4 kommentarer:

  1. Jag kan riktigt se hur vackert lavendeln kommer blomma om ett par år...härligt! Kramis semlan

    SvaraRadera
  2. Det där med kallbänkar verkar ju suveränt! Något som tål att tänka på för egen del :)

    SvaraRadera
  3. Jag var åxå tveksam att sätta ut mina lavendelsticklingar, men nu har det ändå blivit av.
    Får se om de övervintrar bara.
    Kram å trevlig helg. Ullamaria

    SvaraRadera
  4. Hej Anna!

    Sticklingar är ju bland det roligaste som finns så de är klart att du ska ha en bänk till det. Mina buxboms sticklingar brukar få två somrar att växa till sig på sin "uppväxtort" innan utplantering och de sköter sig helt själva. Jag tänkte ge ett tips, som du säkert rean vet, men ifall du ej provat så bunta ihop några stycken sticklingar ihop när man sätter ner dom så blir det en buske lite snabbare. Kram å tack för en alltid lika inspirerande blogg och maten gör mig alltid hungrig.

    SvaraRadera