torsdag 25 augusti 2011

Är det synd om oss föräldrar?

I förra veckan hade vi besök av en liten tjej på 9 år. Hon brukar titta förbi då och då och Matilda äääälskar henne. Jag skulle tro att hon är storasystern min Tilda aldrig kommer att få. ;0)

När vi tillsammans knatade hem efter hämtning på förskolan med alla barn och två hundar i släptåg tittade E på mig och sa - Är det inte jobbigt för dig med så många barn, två hundar, kanin och höns? Att du oooorkar!


Ja, vad ska man svara! Först blev jag rätt ställd men så berättade jag hur jag känner... Jag tycker om när jag har många människor omkring mig och jag älskar när det är lite stimmigt och stojigt. Det allra bästa är att det aldrig är tråkigt.

E verkade nöjd med svaret för hon frågade inget mer, men jag började fundera. Vad är det för bild vi ger våra barn av hur det är att vara förälder? Är det synd om föräldrar som inte har tid med sig själva utan måste göra så mycket för sina barn? Är barn mest till besvär? Jag har svårt att tro att en liten tjej själv har tänkt på hur otroligt jobbigt det måste vara för stackars mig som har så många barn så svaret jag gav blev riktat till någon annan än henne själv...



Ibland har man dagar som är jobbigare än andra men jag ska börja se det vackra i dagarna jag får tillsammans med mina barn. Jag är ingen ängel som aldrig beklagar mig över hur tungt det kan vara, men jag ska sluta beklaga mig i mina barns närhet. Min högsta önskan är att de känner sig värdefulla och speciella och den önskan rimmar illa med att de är "till besvär" för sin mor...

Mina barn är ingen börda, de är det mest värdefulla jag har!

Anna



9 kommentarer:

  1. När min minste son började i skolan, kom han hem en dag också sa han: Mamma du är den gamlaste mamman i min klass, men det gör ingenting.... Och det kan ju ingen 7 -åring ha kommit på själv! Det har vi skrattat gott åt, många gånger! (Jag var 44 år då!)/Christina

    SvaraRadera
  2. Så sant!! är ju också fyrbarnsmor som ägnat all min tid åt mina barn och deras intressen som då blev mina...Har aldrig ångrat detta och nu är den yngsta sjutton år och jag hinner med allt jag vill..samt att jag har en mycket god relation till dem..so go Anna!!

    kramis Sanne

    PS: Ljuvlig tageteskrans :)

    SvaraRadera
  3. Så sant så, barnen är det allra bästa vi har. Vill aldrig att mina barn skall känna sig ivägen. Utan alltid som de mest älskade i hela världen. Kram Gela

    SvaraRadera
  4. Klart att barn ingen börda är, de är ju de som ger oss meningen med livet. I varje fall är det så för mig. De är underbara, kloka gör så att man växer som människa och tänk på alla skratt man får genom dem och tillsammans med dem. Mina och andras barn som jag ju också har turen att få ta del av gör mig så glad och lycklig.

    Sedan är det klart att man inte alltid är pigg och nog kan det slinka ur en något mindre bra i hemmiljön, men vi gör ju alla så gott vi kan.
    Kram Berit

    SvaraRadera
  5. Barn ÄR livets finaste gåva!
    De mest fantastiska individer som vandrar på vår jord. Även om dagarna går upp och ner, så finns våra barn alltid vid vår sida.

    Kram Ellinor

    SvaraRadera
  6. barnen är det bästa vi har, eller hur? Min dotter (20 år) är aupair i USA och har hand om fyra barn, Man kan säga att hennes uppfostran och barnen hon har hand om är inte riktigt densamma (det är en bra familj) men hon uppskattar sin uppfostran. Dei känns gott! Kram

    SvaraRadera
  7. Fint skrivet och tänkvärt.:-)

    Susanne i Hjo

    SvaraRadera