Visar inlägg med etikett Freja. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Freja. Visa alla inlägg

tisdag 27 december 2011

Busarnas buse!

Om man ändå kunde förstå vad det är för tankar som snurrar runt i små huvuden.

Det här är en av de första bilderna jag tog på Freja när hon kommit hem till oss. I slutet på juni blev vi äntligen med valp igen, men föga anade vi vad som väntade... ;)


Jag har haft hundar förr. Närmare bestämt 3 stycken har jag hunnit med om man inte ska räkna med Laban som tog hand om mig som spädbarn... Han tog verkligen sin uppgift på allvar och morrade åt alla som inte tillhörde familjen om de försökte komma nära mig. Jag har en bild där vi ligger på rygg båda två och fäktar med benen i vädret. Han gjorde tydligen ofta så, vår Laban, härmade mig när jag låg på golvet och pysslade med sådant som bebisar gör mest. Men trots denna bakgrund med hundar har jag aldrig stött på maken till hund tidigare...

Det var ingen hundvalp som flyttade in hos oss! Det var en dunig nallebjörn med sylvassa tänder som gjorde det!!!

In kom Freja och ut åkte alla mattor, leksaker, skor och kläder. Barnen var livrädda för monstret vi fått in i huset och det tog bra många veckor innan de slutade skrika i panik när hon kom farande med tänderna i högsta hugg.


På fyra månader hade hon vuxit såhär mycket och nu hade vi helt plötsligt en mönsterhund! Barnen behövde inte städa undan varenda pinal av rädsla för att Freja skulle äta upp dem. Tja, kanske en och annan bit lego slank ner, men inte mycket mer än så.


Denna lilla gourmand har satt i sig både det ena och det andra. Jag höll på att tappa hakan när hon av allt hon har ätit i sina dagar ratade rå lever?! Va? Hönsskit kan hon gladeligen glufsa i sig men lever - icke! Man äter väll inte vilken slags skit som helst? ;)


Idag är mönsterhunden long gone! Busarnas buse har återigen intagit vårt hem och våra hjärtan. Aldrig kunde jag tro att en hund kunde vara så besvärlig och på samma gång alldeles, alldeles underbar. 


Fast jag är inte helt säker på att Tor känner på samma sätt... ;)


Tack för alla gulliga krya på mig hälsningar! 
Blir så varm i hjärtat när jag läser vad ni skriver! :)

Kram/ Anna

måndag 5 september 2011

En hunds funderingar...

Jag gillar skor...

Undra varför människorna envisas med att ha dem på tassarna... Typ som att jag skulle sätta på mig tuggisar på tassarna...

Matte brukar springa runt som en yr höna varje morgon och leta efter sina skor. Sedan morrar hon och springer ut till äppelträdet.

Att hon aldrig lär sig...

Freja

fredag 5 augusti 2011

Monster á la Berner Sennen!

Freja har äääntligen börjat lugna ner sig lite!




Ett tag började jag så smått undra om det var retur på det lilla monstret eftersom hon hittade på SÅ mycket tok HELA tiden... Vid vaccinationen berättade jag för veterinären om alla eskapader och hon såg minst sagt road ut. ;0)



Hon har vuxit en del sedan vi fick hem henne... Hon var nämligen bara lite större än Tor när vi hämtade henne! Stackarn, han har verkligen fått något att bita i när det kommer till att uppfostra det där yrvädret. Börjar han muttra lägger hon bara tassen på ryggen på honom. Där har han inte mycket att sätta emot inte!



Nu längtar jag tills Freja blir ännu större så man kan ta med henne på lååååånga promenader i skogen. Det är helt fantastiskt att äntligen ha en stor kompis att ta med sig när man går ut och promenerar sena höstkvällar. Ingen behöver vara rädd med en Berner Sennen vid sin sida!

Anna

onsdag 6 juli 2011

Ett lurvigt monster...

Det är vad vår lilla Freja är!

Hon är ooootroligt intelligent och tränar inkallning med MIG. Hrm, ska det inte vara matte som lär ut saker eller? Våra promenader går till såhär: Freja sätter sig ner och tittar på mig när jag går, jag vänder mig om ropar på henne. Hon kommer efter lite lock och pock, sätter sig ner och ser på mig när jag går vidare, kommer, sätter sig ner, tittar osv... Det blir minst sagt lite hackade promenader men vad gör det? Jag lär mig hur en korrekt inkallning ska gå till i alla fall! ;0)


Varje morgon blir jag väckt genom att hon står och drar i täcket och skäller. Kanske inte den mest timida väckning man kan tänka sig, men det fungerar! Jag kommer upp arg som ett bi men lugnar snart ner mig när hon tittar med sina bruuuuna ögon. Det är just på morgonen och kvällen hon hittar på mest bus så nu har jag börjat träna lite lydnad och ta promenader. Det är ju kul om man får behålla några par skor och att barnen ska slippa springa omkring och vara livrädda därför att Freja hittar på en massa otyg... Det är mer än en gång hon har hängt i Bos pyjamas. :0)

Den här tiden är så härlig! Vi äter mellis i trädgården jag och barnen... Sockerärtor, hallon, jordgubbar, smultron och vinbär... Här behöver man inte oroa sig för att barnen ska få i sig för lite vitaminer.


Visst är gurkörten vacker! Det är inte så många ätliga blommor som är blå när man tänker efter... Jag ska nog ta och frysa in lite istärningar med gurkört i som man kan ha i vattnet.



Så, då var man ett år äldre... Jag fyllde 31 år igår och det firades med tårta, presenter och vackra teckningar från mina barn. Lilla Matilda hade ritat så vackert att jag fick en tår i ögonvrån. Suck så söta de kan vara...

Anna

lördag 25 juni 2011

Att klä en midsommarstång.

Igår skickade jag och Matilda iväg alla killar för att handla mat och sedan hade vi lite alldeles egen "tjej" tid. Tala om att cementera könsrollerna hos sina barn på ett tidigt stadium... (skäms lite, men även solen har sina fläckar!) ;0)

Vi plockade blommor, åt korv med bröd, pratade om ditten och datten och band kransar. Min lilla tös har otroligt mycket stora tankar inom sig. Det gäller bara att ta sig tid att lyssna!






Med en valp blir inte saker och ting som man har tänkt sig... När vi skulle klä majstången fick jag och Matilda en oväntad "hjälp". Freja var busig som få och sprang runt och drog bort de löv vi fått upp, tuggade på snöre, snodde handskar, snodde blommor, snodde snöre, åt blommor och la sig på vår hög med björkris. :0)

Det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss men bra ändå! En midsommar vi sent kommer att glömma hur som helst...


(Bildkvalitén är inte den bästa men försök själv fånga en busig hundvalp på kort!) ;0)

Anna

tisdag 21 juni 2011

Berner Sennen är ingen vanlig hund...

Det är ett monster vi har fått hem! :0)




Hon springer runt i min köksträdgård, samlar ihop alla kläder och skor i stora högar, skräpar ner, dricker litervis med vatten (men hälften hamnar på golvet!), går in i möbler och barn, mosar buskar, äter upp buskar, äter gräsmatta, äter skor, äter möbler, äter fingrar, äter tja, allt! ;0) och är alldeles, alldeles uuuunderbar!


Av någon outgrundlig anledning har Freja valt vedlådan som sin favoritplats...

Hade matte själv fått välja hade det nog blivit någon lite mindre... tja, skräpig plats, men så länge vårt "lilla" hjärta känner sig trygg får man vara glad.


Vad hon än hittar på blir hon förlåten på stört när man ser de här ögonen... ;0)



Anna