Att leva sin dröm...

I förra veckan fick jag en förfrågan om jag skulle vilja vara med i radio och prata om mina odlingar och  min önskan att på sikt bli självförsörjande på grönsaker. Spännande och roligt, men nu sitter jag här och undrar över vad tusan jag har att säga... Jag liksom! 

Jag skriver om min vardag, vad jag gör och drömmer om här på bloggen. Varken mer eller mindre... Det är så roligt att ni följer med mig på den här resan som livet faktiskt är! Jag kunde aldrig tro att jag skulle hamna här när jag satte mig vid datorn för lite drygt två år sedan och skrev mitt första inlägg. Över 200.000 personer har tittat in här sedan dess! Nu ska jag dessutom få prata om min passion i P1! Heeeelt overkligt! :)

Det har hänt så mycket i mitt liv på så kort tid att jag har tappat fotfästet. Jag vill så mycket men när tiden är knapp gäller det att lära sig prioritera. 

Jag hör hemma i en trädgård och så enkelt är det! Nu är det dags att hitta tillbaka till sig själv och syssla med det jag älskar att göra. Med rumpan i vädret och händerna djupt ner i myllan är jag som lyckligast! Helst då med ett koppel ungar efter mig som vill hjälpa till, och så några hundar som gräver och förstör och höns som inte har vett att hålla sig undan. 

DÅ mår jag bra!

Jag vill stolt kunna konstatera att nästan allt på våra tallrikar kommer från trädgården vid middagen och kunna be barnen gå ut och hämta in ditten eller datten när jag står och lagar mat. Jag vill att mina barn ska springa in i växthuset och äta tomater, att de bjuder sina vänner på gurka och att de efter lunch ivrigt springer ut i hönshuset för att kolla om det har blivit några ägg. Pengar och berömmelse intresserar mig inte. Har vi mat för dagen och möjlighet att umgås med varandra är det mer än nog. Livet är inte komplicerat, det kan vara sååå enkelt om man vet vad man vill! Det här är mitt liv och det må verka annorlunda men jag lever MIN dröm! Gör du?

Anna