måndag 3 oktober 2011

Glad mamma och sura barn...

Jag ska inte ljuga för er eller försöka försköna sanningen... 

Barnen var inte odelat positiva till att åka iväg och plocka äpplen i helgen. ;0)


Ibland gör man saker som man tror ska bli en fantastisk upplevelse för barnen och så är alla bara sura. Märkligt det där... Jag var å andra sidan på ett strålande humör så det gjorde inte så mycket att jag fick en hel del sådana här miner tillbaka. 

 

Tänk, hon är söt fast hon är arg som ett bi! :0)


Lille Bo på väg till äppelträden...

Vi har nog plockat nästan 100kg äpplen så jag förstår mina små troll... De tyckte det var desto roligare att äta äppelmos när det blev klart. Jag minns det som igår när min mamma stod och kokade sylt och jag fick en kopp med varm sylt att äta som det var. Hoppas mina små kommer att minnas det här som något roligt när de blir större... 


Jaaaaa, såhär i efterhand kan jag också förstå att det kanske var lite väl ambitiöst att åka iväg och plocka kilovis med äpplen med fyra små barn, men man lär så länge man lever! 


Jag har i alla fall bestämt mig för att spara den här helgen i "goda minnen mappen". Om barnen tycker samma sak återstår att se... 

Nu har vi 50 kg äpplen att göra äppelmust på och så plockade vi en låda full med vinteräpplen(inte de på bilden) som vi ska paketera i tidningspapper så de håller ända fram till i vår. Åååååh, vad härligt det är med höst och att samla mat inför vintern! Få saker ger sådan tillfredsställelse som att veta att alla skåp och frysar är fulla med mat. 


Det finns viss risk för ett äppeltema här på bloggen under veckan, men jag ska försöka blanda med lite annat också så ni inte blir uttråkade era stackare. ;0)

Anna

6 kommentarer:

  1. Hej!
    Tänk så där kan det verkligen vara här också, man planerar in ngt "för barnens skull" och de bara gnäller och tycker det är tråkigt...
    Men de kommer säkert minnas äppelmoset, för det är konstigt igentligen om man tänker efter vad det är man minns av sin barndom, inte är det det som de vuxna tror...
    Ett starkt barndomsminne som jag har är lyckan när man fick doppa en sockerbit i mammas kaffe....
    Själv satsar jag på att barnen ska minnas hur vi gjorde julgodis varje år, men de minns säkert inte själva julgodiset utan det som vi gör den dagen och som de då får äta upp...
    Oj, det här blev visst långt, sorry!
    Skulle vara så kul att ses men vi får se hur det går med det, lillebror är krasslig....
    Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Kör på med äpplen du! ;) När jag trodde att jag skulle ställa mig och göra äppelpajer på ALLA våra äpplen häromhelgen visade det sig var HELA 5 stycken. Ja, det gick ganska fort.... Hihi...Trodde verklgien vi hade mer i vårt lilla träd, men mycket hade ramlat ner och var fullt. :( Bättre lycka nästa år! Farmor var snäll och kom in med en massa äpplen däremot så pajer är vi inte utan. Inget synd om mig. :)
    kram emelie

    SvaraRadera
  3. Klart barnen kommer att minnas det som något roligt i framtiden, minnet har ju en tendens att inte alltid komma ihåg sanningen...

    Ha det gott!

    SvaraRadera
  4. Sitter här med ett leende och känner igen situationen. Det händer titt om tätt att diverse aktioner inte alls blir lika uppskattade som man trott.
    Men jag är säker på att dina barn kommer att "tvinga" med sig sina egna barn med orden "Det här brukade vi göra med våran mamma och det var jättekul!"
    Jag lovar, det säger de! *ler*

    Ha en skön dag!
    Kram Elle

    SvaraRadera
  5. Hejsan!
    Jag ler också, klart att barnen ger ifrån sig ett och annat surt utseende och klagande. Men som sagt, de överlever =) Antagligen kommer de att komma ihåg det med ett leende på läpparna när de blir större!
    De är hur normala som helst =)
    Ha en underbar vecka med äpplen! Det gör inget att det blir mycket av den varan på bloggen!
    Kram Jenny, lycka till med mosandet ;)

    SvaraRadera
  6. Men så söta, trots "surheten"! Dom kommer nog att minnas det med glädje när dom blir äldre ska du se! Kram Elin

    SvaraRadera