lördag 28 maj 2011

Vi är dååååliga!

Fy på både mig och min man!

Nu har vi glömt bort vår bröllopsdag igen! Den 23 maj för två år sedan gifte vi oss, men än har vi inte firat det en enda gång! Det är ju tur att båda glömmer och inte bara han! Då hade det nog tagit hus i h... ;0)



Jag fick en sådan härlig kommentar här på bloggen för någon dag sedan. Det var en mamma som skrev att hon blev så inspirerad av mig och min strävan efter att kunna vara hemma med mina barn. Hon stod själv i valet och kvalet om hon skulle sluta på sitt jobb och bli hemmamamma i stället och ville på grund av detta få lite tips och råd.



Jag har valt att strunta i karriär och hög lön i mitt liv. Jag beundrar människor (kanske framför allt kvinnor) som kämpar med att få allt att gå ihop, men jag vill göra saker jag tycker är roligt och slippa all stress. Jag har varit föräldraledig i snart 5 år nu, men skulle jag få en slant för varje gång jag har fått frågan om när jag tänker börja jobba skulle jag vara rik! ;0) Jag "offrar" mig inte för mina barn och man utan brinner hett och innerligt för det jag skriver om här på bloggen.

Jag och min man sköter vårt hem tillsammans. Jag är inte en hemmafru som alltid städar, tvättar och lagar mat... Att ta hand om små barn är ett heltidsjobb i sig själv och hos oss värderas det som det! När mannen kommer hem tar han över ansvaret för hem och barn så jag kan greja med mitt (typ sy, arbeta i trädgården osv). Hur märkligt det än låter så har vi ett synnerligen modernt och jämställt förhållande. :0)

Det är inte alla som har den här möjligheten men jag/vi har gjort ett medvetet val och ångrar inget! Jag säger inte att alla ska leva som vi gör men jag vill genom min blogg visa att det finns en annan väg också! Om man inte trivs med sitt liv kan man göra något åt det!



Hur vi får ekonomin att gå ihop är en helt annan historia... men det tar vi en annan dag! ;0)

Anna

9 kommentarer:

  1. Hej Anna,
    Jag va ju med hemma i 5 år, jag jobbade som timanställd för att få ekonomin att gå ihop! Det var oxå ett medvetet val!

    Nu som egen företagare är jag hemma så mycket, det är så skönt att få basa över sin tid! Men klart att man får offra för att kunna göra medvetna val! Men det har verkligen varit värt det!

    Nu när barna är större så kan jagse mig om,och får dessutom göra det i mitt jobb! Det är fantastiskt!

    Stor Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Tycker det låter helt underbart att vara hemma! Jag försökte dra ut på mina mammaledigheter så mycket ekonomin tillät!!
    You go girl!!
    Kram Jenny

    SvaraRadera
  3. Helt rätt, Anna! Man lever bara en gång och då ska man noga värdera vad det är man lever för och vad man vill leva för. Jag vill aldrig behöva ångra något jag aldrig gjorde när jag blir gammal. Det är man själv som styr sitt eget liv.

    Tack för tipset om att jag ju faktiskt kan plantera de utgallrade på andra ställen. Problemet är att jag inte har så många ställen men det får jag se till att fixa så att ALLA får plats! :)

    Jag ösnkar dig en superhärlig lördag!
    Kram Sofia

    SvaraRadera
  4. Då har vi samma bröllopsdag men vi gifte oss 11 år innan ni. Vi firar med att äta något gott här hemma oftast.

    Att vara hemma med barnen är guldvärt - i alla fall var det så för mig. Är så glad att vi valde som vi gjorde när de var små. Jag jobbade 50 % och det innebar två kvällar i veckan och varannan helg. SÅ gjorde vi upp till dess att båda börjat skolan. DÅ jobbade jag lite mer men inte heltid och jag jobbade dagtid också men någon av oss slutade tidigt. Våra barn har aldrig varit på vare sig dagis eller fritis och det är både vi och dem nöjda med. Tiden går så fot!
    Det var knapert rent ekonomiskt sett (vi båda räknas som lågavlönade)men vi var rika på annat. Nu är båda barnen tonåringar. De är trygga i sig själva, socialt kompetenta, har bra betyg och sunda värderingar. Så klart kan barn vara så även om föräldrarna inte varit hemma mycket med dem. Vi har också fått förklara och försvara våra val många gånger. Jag tror att många känner sig tvungna att hänga på trenden: dagis, karriär, senaste inom allt, märkes varor, resor....För barnens skull önskar jag att fler skulle våga brinna mer för barnen.

    Kram!

    SvaraRadera
  5. Härligt att du tar upp det och att det faktiskt inte innebär att det är ojämnställt för att du är hemma!
    Så viktigt att man får leva som man själv känner sen hur man fördelar allt är ju upp till varje familj att bestämma hur det blir bäst :).

    Har också gått ner i tid och sköter mycket här hemma just för att jag trivs så bra med det. Jag har ett härligt jobb men det här hemma lockar mer. Får se om jag så småningom kan starta eget och gå ner ännu mer i tid, det är ett härligt mål att sträva mot :).

    Du är iaf en stor inspiration på min väg dit!!

    Hihi, vi har också fullt sjå med att komma ihåg och fira bröllopsdagen, får överraska med ngt i år kanske :).

    Ha en riktigt fin morsdagshelg :).

    Kram Marie-Louise

    SvaraRadera
  6. Tycker du/ni har prioriterat helt rätt här i livet, för visst är väl barnen det underbaraste vi har.
    Har själv varit hemma i snart 11 år!! med våra tre barn ...och har inte ångrat en endaste minut.
    Det enda jobbiga har varit andra männniskors fördomar och hur de ojjat sig över att min(stackars) man fått jobba så himla mycket(han har eget företag, och de har alltid fått det att låta som om det vore mitt fel som inte bidrar till försörjningen).
    Kan inte säga att vi haft det speciellt jämställt, men det är ju vårt!!! val. Att jag fått sköta både barn, hem och tomt har inte stört mig ett dugg, (bara andra) det har varit ett privilegium.
    Visst kan man önska att man kunnat satsa på ett stimulerande arbete, men aldrig att jag kunnat försumma barnen och hur ska man då kunna ta sig fram i det här samhället? NÄe,
    kan inte annat än tycka att det är du och jag, som dragit vinstlotten, eller hur du Anna.

    Grattis på bröllopsdagen förresten:)
    Camilla

    SvaraRadera
  7. Och jag beundrar er för det, som du ju redan vet (mail tidigare i vår) och tycker att det låter så härligt!
    Gratulerar till den 2-åriga bröllopsdagen!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  8. Grattis till 2-årsdagen. Jag tycker det låter härligt att ni gör det som känns bra. Alla borde känna efter och göra som det passar dom bäst. Inte följa strömmen och göra som alla andra bara för att. Kram.

    SvaraRadera
  9. Hej Anna! Stort grattis till 2-årsdagen! Jag tycker ni gjort ett underbart val, våra barn är det bästa vi har och värt långt mycket mer än någon karriär! Själv valde jag att vara hemma med våra barn tills den yngste började skolan och det har jag inte ångrat en sekund!
    Ha en härlig morsdag!
    Kram Margot

    SvaraRadera