Varför göra som man alltid gjort?

Idag har jag jobbat hela förmiddagen och höll på att gå av eftersom jag så gärna ville ut i trädgården och höstfixa. Meeen, ibland är det värt att bita i det sura äpplet och sitta inne så man slipper känna stress över jobb som ligger och väntar. ;0)

För första gången någonsin har jag lyckats med broccoli! Jag för (som bekant) en ständig kamp mot kålfjärilar och jordloppor men i år var jag envis som en gammal gris och plockat larver, använt fiberduk och alla andra knep jag lärt mig efter vägen så vi har fått äta en hel del broccoli (jag har till och med lite i frysen!). Några av de sista små, tunna sidohuvuden har jag låtit gå i blom med förhoppningen att de ska ge mig nya fröer. Vi får se hur det går, men just att samla fröer har blivit något av en passion. Det känns bra på något vis när man samlar in fröer till nästa år och att jag sedan kommer att spara en slant gör att det känns ännu bättre!

Något annat som jag gjort under dagen är att plantera ut de små rotade revorna från jordgubbarna här och var i trädgården. De kommer nog inte att ge sådär väldigt mycket bär men jag tror att barnen kommer att uppskatta att hitta en och annan jordgubbe när de leker i trädgården. Jag med för den delen! Att de sedan kväver en del ogräs ser jag som en stooor bonus! Jag tycker om när man kan hitta små överraskningar i trädgården. Varför ska jordgubbar, sallad, lök och annat bara få finnas i köksträdgården? Många av våra köksväxter är riktigt vackra och passar utmärkt bland blommor och blad i rabatterna... I år har jag haft grönkål, sallad, och lök i rabatterna och ska fundera över vad som passar var till nästa år. Kanske rädisor bland perenner som blommar lite senare under sommaren. Då täcks hålen som uppstår av perennernas blad... Hmmm, tål att tänkas på! ;0)

Anna