tisdag 9 augusti 2011

Idag är ingen vanlig dag...

Vår lille herreman fyller år!



När Bo precis lärt sig gå brukade han knata omkring med magen i vädret och händerna på ryggen. En hatt och cigarr i ena mungipan var det enda som fattades för att bilden av en patron skulle bli komplett...



Innan jag fick den här lille gossen hade jag ingen förståelse för uttrycket - "dig har jag fått för mina synder". Man får inte säga så som mamma men jag säger bara att jag förstååååår uttrycket! ;0)

En mer viljestark och påhittig liten person får man leta efter länge och jag misstänker att han kommer att gå fantastiskt långt på bara vilja! Det är inte för inte han går under smeknamnet Emil här hemma... Under året som gått har vi åkt skytteltrafik till barnakuten på grund av Bos (i många fall) unika påhitt. Det är ett under att han har överlevt sina första 3 år! Men efter att ha testat om människor kan vara sparbössor, ätit giftiga bär och blivit i tvingad aktivt kol, klättrat på stegar, fallit från trappor, åkt ambulans, haft åtskilliga myggbett där han svällt upp som en ballong i ansiktet osv. börjar jag tro att även han ska kunna nå vuxen ålder! Puh nu tar vi sikte på nästa födelsedag och håller både tummar och tår att han inte hittar på ÄNNU mer otyg på vägen!

Anna

7 kommentarer:

  1. Grattis!
    Jag har också en "Emil" som nu är 33år!Han gifte sej för 2 år sen och i mitt tal, berättade jag om alla hans bravader! Hans jättetjocka journal på akuten och alla olyckor! Så skriv upp allt det kan bli ett bra tal när han, en dag gifter sej!!!!/Christina

    SvaraRadera
  2. Grattis Bo! Och vilket fint namn din son har! Min Tage är också en Emil, ja jösses säger jag bara. Även här är det ideliga skador och han har inte varit utan sår eller blåmärken överallt sen han var sex månader. Han trillar från trappor, klättrar i träd, jagar katt och slänger ALLT i toaletten så snart man vänder ryggen till i mer än tre sekunder. Det är en utmaning att bedriva trädgårdsarbete i hans närhet kan man säga... Även han har en lite gubbig gångstil och fick sin första gubbakeps redan som spädis. Heter man Tage och går som en gubbe, lite bredbent sådär så är det den givna huvudbonaden.

    Jag skrattade högt när jag läste ditt inlägg, så befriande att veta att man inte är den enda mamman med en vild och galen onge! Precis som du har jag också fått förståelse för det där uttrycket den hårda vägen. Så grattis till dig också, det är inte alltid lätt att vara Emils mor! ;)

    Kram från Hanna

    SvaraRadera
  3. Förresten, glömde ju skriva: Vilken uuuunderbar tårta! :)

    SvaraRadera
  4. Stort grattis till lille Bo :)) Har faktisk ingen "Emil" själv, mina två pojkar var rätt lugna ;)) Min bror som heter Bo i mellannamn var dock precis som du beskriver ;)))
    Jättefin tårta!!
    kram susanne

    SvaraRadera
  5. Vilken meritlista han hunnit få ihop på tre år!
    Jag säger alltid, att om man har barn måste man känna till snabbaste vägen till akuten.
    Han verkar klara av det mesta, så det blir en stor tuff kille av honom i framtiden.
    Namnet Emil verkar passa bra till honom...*ler*

    Härlig tårta!
    Grattis till födelsedagsbarnet!!!
    Kram Elle

    SvaraRadera
  6. Hihi.. Stooort grattis till den lilla busloppan! Och viken fin tårta han har fått. Ser helsmaskig ut. :)
    Hördudu fröken... När skulle det passa med ett litet besök då? Skulle vara så kul att komma o hälsa på. Nu ska jag läsa ikapp allt jag har missat när jag har varit borta...
    Kramar!

    SvaraRadera