tisdag 8 mars 2011

Varför är alla så fixerade vid sin vikt?

Kan mat fungera som inspiration till inredning?

Ingen aning, men jag tycker att det ofta är väldigt vackert med foton på mat och kanske framför allt på desserter... Det är nog ingen tillfällighet att det ofta finns med recept och vackra bilder på mat i inredningstidningar. ;0)

Jag väger bra mycket mer än jag brukar just nu, men vem bryr sig? Så länge jag orkar jobba i min trädgård och kan ta hand om mina barn utan att behöva känna att det är fysiskt jobbigt så struntar jag i vad jag väger. Mat och efterrätter är alldeles för gott för att låta bli så jag väljer en annan väg än bantningsvägen för att inte skena iväg i vikt.

Promenader... Går man nog långt på en dag så kan man äta vad man vill sedan! Enkelt, eller hur! ;0) Sedan strävar inte jag efter att bli smal, jag vill vara frisk och må bra! Hur kommer det sig att så många glömmer den detaljen när det gäller vikt? Alla pratar om att de vill se smala ut men det är få som pratar om att de vill ha en vikt där de mår bra och känner sig starka. Är inte hälsan det viktigaste?



Helgens dessert blev en cheescake med vanilj som varmt kan rekommenderas. Smakade underbart ihop med lite färska bär... Receptet hittar ni på min mat och bakblogg.

Anna

19 kommentarer:

  1. Godmorgon.....tänk jag tycker precis som Du!
    Kram till dig.

    Linda

    SvaraRadera
  2. Helt underbar inställning du har till vikt och utseende! Bantningstips bläddrar jag också snabbt förbi...vissa bloggar har också förvandlats till vikt, bantnings och träningsfixerad läsning. Inget för mig!
    Eija

    SvaraRadera
  3. Du har så rätt. Jag är rund och har nästan alltid varit rund. Har varit smalare vid några tillfällen i livet, men då pga att jag mått mycket dåligt! Jag trivs med att vara rund och tycker jag är fin som jag är, men naturligtvis får det inte skena iväg.
    Det finns så mycket annat i livet som är viktigare att lägga fokus på. Tycker nästan det är skrämmande med all denna utseende fixering, nu också bland unga killar.
    Ha en fin dag!
    Kram Pia

    SvaraRadera
  4. Mmm..vikt,kvinnors(men även männen stora kamp). När jag blev gravid och gick upp över 35kg så mådde jag fruktansvärt dåligt,hela kroppen höll på att rasa för mig,knäna orkade inte...ja,de var hemskt,att gå ner igen tog tid,men plötsligt upptäckte jag att jag för första gången i mitt liv hade storlek 36 i byxor och inte 38 som alltid förr. Nu är jag tillbaka på 38 närmar mig 40 av att jag inte rör på mig tillräckligt. Jag märker att jag inte mår bra av det. Jag vill som du uttrycker,må bra,och jag mår bäst när kroppen är smidig och muskulös och jag kan arbeta och tycka det är skönt med kroppen,just nu orkar jag inte det...

    Att äta och unna sig god mat,tror jag ger själen näring,precis som du säger,det är bara att röra på sig,så kan man unna sig dessert. Mina barn får alltid något i dessert minst en gång om dagen,sen om det är kompott eller bara frukt eller ett bakverk. Oavsett tror jag att jag hjälper ämnesomsättningen med varationen. Alltid riktigt smör och vispgrädde i allt jag lagar.

    Cheescake hade inte suttit fel :)

    SvaraRadera
  5. Ja, vad vore livet utan godsaker. Ditt recept på kakan låter underbart gott. Jag ska ringa gubben och be honom handla lite ingredienser på vägen hem idag;o)
    Ha en bra Kvinnodag! Kram Åsa.

    SvaraRadera
  6. Åh, du kloka, goa! Jag har nog skrivit förut att du är klok som en uggla, men det stämmer inte. Du är nog MYCKET klokARE än en uggla:)

    Jag har ett förflutet (tack och lov längesedan nu) med sex helvetesår med svåra ätstörningar, så jag har en hel del att säga om detta med att vilja vara smal och varför... Tack och lov blev jag frisk och har sedan levt enligt din devis (i 2o år). Det märkliga var att efter bara några år var jag helt naturligt smal, trots att jag alltid unnar mig allt gott jag vill ha! Visst är det märkligt?

    Kram och tack för ännu ett fantastiskt och tänkvärt inlägg!

    SvaraRadera
  7. Hej vännen!
    Jag tycker också precis som du. Sååå tråkigt livet vore utan lite godsaker, fniss. Måste kolla ditt recept sedan, cheesecake är ju mums. Promenader är ju både skönt och nyttigt, har alltid gått mycket och faktiskt aldrig haft några viktproblem.
    Det är ju huvudsaken att man själv är nöjd och mår bra!
    Ha en fin dag vännen, nu ska jag ta mina stavar på en härligt promenad i solen ner mot havet. Fantastisk terapi, ler.
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  8. Håller med dig fullständigt. Vad tråkigt livet skulle vara om man ständigt måste tänka på att banta, inte få äta de man vill.
    Är man ute och rör sig så kan man unna sig det man vill. Jag vill kunna äta gott och dricka gott och njuta av livet.
    Idag skall jag njuta av en god semla.
    Ha en fin kvinnodag.
    Kram Britt

    SvaraRadera
  9. Klart om man trivs med sin kropp spelar det ingen roll,,jag tycker det är härligt med folk som trivs med sig själva..men jag behöver verkligen för att jag inte trivs inte kroppen heller...Så ett par kilon måste bort för hälsans skull inte för utseendet...Kram

    SvaraRadera
  10. Helt sant det du skriver.. och det är därför jag vill gå ner i vikt, för att jag vill må bra.. Jag följer viktväktarna och när jag följer det programmet så mår jag bra.. Man får äta allting men inte alltid, det gillar jag :-)

    Ha nu en fin fortsatt tisdag..

    Kram Mia

    SvaraRadera
  11. Hej!

    Så klokt och fullständigt sant det du skriver! Jag gillar också promenader;))

    Ha det så fint!

    Kram Jenny

    SvaraRadera
  12. Oj oj oj! Det där receptet måste jag bara pröva någon gång, det är ju SÅÅÅ gott! Och det där med vikten... Själv skulle jag vilja gå upp lite för att må perfekt. Men jag strävar dit :)

    SvaraRadera
  13. Så klok du är!
    Jag har förmånen att ha bra gener då det gäller vikt. Jag äter gärna kakor och godis men även bra hemlagad mat. Tränar lite för lite men jag är lycklig och mår bra. Försöker träna mer eftersom min rygg och mina höfter mår bra av det, inte för att bli smal.

    Jag är så trött på att inte få äta min lunch på jobbet utan att alla pratar om vilken diet de går på, hur många kg de gått ner, hur många kalorier det finns i det ena och det andra.... Andra får banta om de vill så klart men jag vill äta min mat i lugn och ro och få njuta av den. Varför måste de som bantar göra så stor affär av det???

    Desserter är så vackra!
    Kram!

    SvaraRadera
  14. Så skönt och höra! Det där med vikt så länge den håller sig inom inte hälsofarligt är faktiskt inte viktigt, utan hur vi mår.

    Själv äter jag det mesta men inte massor av allt och rör på mig i lagom dos och det funkar, så fram för fler snygga bakverk :).

    Kram Marie-Louise

    SvaraRadera
  15. du slog verkligen huvudet på spiken där :)

    SvaraRadera
  16. Jag håller med dig att folk är fixerade. Jag är halvt fixerad hahaha Nä skämt och sido, visst jag skulle gärna vilja gå ner lite i vikt, för jag tycker jag är snyggare då MEN. Det viktigaste är att jag går och tränar mina gympa pass för att bygga upp kroppens muskler. Då mår jag bra! Jag har varit lite dålig på det hela hösten och jag har haft ont lite varstans. Nu när jag tränar är jag både piggare och gladare och mår bra, dessutom älskar jag godsaker och kan inte låta bli det, och vill inte låta bli det heller:)

    Kram Susanne

    SvaraRadera
  17. God kväll!

    Visst har du rätt i.
    Och livet är alldeles förkort att inte kunna njuta av det!
    Men att röra på sig är a o o...
    Och det skulle jag behöva komma igång med.
    Jag har ochså mpnga kilon kvar men jag vill fortsätta att njuta!

    Härliga bilder du visra,
    Jag bakar 10-års tårtan men bottnet var lite för länge i ugnen.
    Jag skulle bara kika in snabbt på bloggen och vipps så gick tiden.
    Jag ska blåbär,ordgubbar, hallon och vitchokladtryffel och färsostsfyllning och grääde upp till :)
    Det kanske går att äta.

    Kram Sirpa

    SvaraRadera
  18. I det här huset finns inte ens någon våg:) (men både muffins och löparskor)

    Go´kväll,
    Rebecca

    SvaraRadera
  19. Skrämmande utveckling! Men när man måste banta i 70 års åldern,när ska man då bli nöjd. Är "frisk" anorektiker sedan många år, men har själv gjort valet att bli frisk. En lång väg, att vandra.
    Vi har ingen våg här hemma, väger mig endast på sjukhus.

    Ser med skräck på min dotters fundringar kring vikt, tycker att skolan borde ta upp detta. Har påpekat detta, utan respons.

    Smal = lycklig stämmer inte alltid!

    Önskar er alla en trevlig dag i snöblasket!
    Anne-Lie

    SvaraRadera