Pepparkakshus

Hur vet man när man har för lite att göra?

Jag misstänker att det är när man sitter och dekorerar ett pepparkakshus en hel dag... ;0)



I fredags gav vår kära bil upp så vi har snällt fått hålla oss hemma hela helgen. Detta har i sin tur inneburit mycket sömn, god mat, lite pyssel och ruskigt glada och nöjda barn. Vi har till och med börjat göra i ordning bebisens lilla hörna i vårt sovrum! Nu börjar det närma sig så smått och det känns tryggt när man har spjälsängen på plats och kläderna sorterade in i garderoben inför att en ny liten person ska se dagens ljus. Jag vet att många inte vill förbereda allt för mycket innan förlossningen, men jag kan inte slappna av förrän allt är på plats. Jag tror att det är bra för syskonen också. Blir mer verkligt att det kommer en liten en...

Matilda har fixat till papperspyssel som hon har hängt upp ovanför spjälsängen och Bo och Albin har klättrat i och ur spjälsängen hela dagen. Lilla Bo (2år) säger att han "vill krama bebisen" när den kommer ut. Mitt hjärta smälter när man ser honom hålla ut armarna i luften och visa hur han ska krama bebisen. Underbart!
Jag vet av erfarenhet att Albin är den i syskonskaran som är mest intresserad av bebisar när det väl kommer till kritan. Han var helt förstummad när han träffade sin lilla kusin för första gången och tittade och klappade försiktigt på honom huuuur länge som helst. Än så länge har vi varit förskonade från avundsjuka mellan syskonen men man vet ju aldrig hur det blir. Vi försöker vara så rättvisa som möjligt och se alla för den person de är. Man får hålla tummarna att man inte skadar dem allt för svårt för resten av livet! ;0) Jag hörde någon som sa att medelåldern är tiden det tar tills man har kommit över sin barndom... Hjälp!



Anna