Pepparkakshuset eller nej, kyrkan är klar!

Jag är inte speciellt kyrklig av mig men i år fick ändå pepparkakshuset formen av en kyrka. Kanske är det den spelande kyrkan min mamma alltid ställde fram till jul som gör att jag tycker det hör till? 

Om jag kunde skulle jag väldigt gärna vara troende men det gåååår inte! Tänk vad mycket enklare livet skulle vara om man kunde tro på en gud... Man skulle alltid ha någon som såg till ens bästa där uppe i himmelen. 

Men en klok person sa en gång till mig att förmågan att kunna tro är något man föds med. Antingen så har man det eller så har man det inte! Det gav i alla fall mig tröst. ;)

Pepparkakshuset är i alla fall färdigpiffat. Det är märkligt det där... helt plötsligt när man håller på så känner man att NU, nu är det klart! Jag hade kunnat fortsätta hur länge som helst men näe, är det klart så är det!  

Det är inte lätt att spritsa kristyr med en vanlig plastpåse men vill man nog gärna så går det. Har man kristyren i en strut av bakplåtspapper så torkar den hela tiden och blir helt omöjlig att arbeta med. Man får prova sig fram till vilket som fungerar bäst för en själv.

Jag skulle lätt kunna tänka mig att jobba med att dekorera pepparkakshus hela daaagarna. Men jag tror inte någon skulle anställa mig till det så jag fortsätter med mitt skrivande och fotande ett tag till! ;) Sommaren börjar bli rätt fullbokad med trädgårdar jag ska besöka för att göra reportage i men om du bor i mälardalen och skulle vilja visa upp din trädgård, tveka inte att mejla mig på anna_forslund@live.se. 

Jag söker fortfarande fler vackra hem att besöka under våren. ;)

Anna