Gunnar börjar ta sig fram mer och mer här hemma och använder sig för närvarande av solfjäders-metoden (snurrar runt 180 grader). ;0) I morse satte han tårna i golvet och började så smått hasa lite framåt.
Nej, nej, nej tänker hans arma moder som vill ha lugn och ro ett tag till. När den lille busen väl börjar krypa är det nämligen ett evigt passande...
Just nu håller Freja ett vakande öga på den lilla. Hon är ett monster med alla andra barn men med Gunnar är hon sååå försiktig. Hon brukar lägga sig försiktigt på hans filt och låta honom dra henne i både öron och päls utan att göra någonting.
Monstervalp och mönsterbäbis!
SvaraRaderaSå ska det vara. Gunnar är ju för go!
Kram
Tiden går så fort när de en gång har lärt sig att krypa, inte så länge sedan min yngste son var så liten :-) ok nästan 17 år sedan han var i krypåldern :-) Ha en skön söndagkväll. Irene
SvaraRaderaSå himla söt pojke du har! Ja, krypstadiet är nästan jobbigast. Speciellt om man, som min son gjorde, stoppar precis allting i munnen också.
SvaraRadera/kristina
Han ser ut som en liten ängel ... inte kan väl han ställa till med något !!??
SvaraRaderaVilken söting du har! Å Vilken spännande tid nu med allt som händer. Även om 'lugnet' är över hihi....
SvaraRaderaHoppas dina buxbom klarar sig. Klart du ska vänta och se om du får några symptom innan du gör något förhastat. Om de inte är köpta i år eller i fjol är risken mindre.
Kram
Charlotte