torsdag 6 februari 2014

När man minst anar det...

Med fyra barn att ta hand om varannan vecka och där två av dem är hemma på heltid så går det i ett. Jag är kock, städerska, diplomat (vid det här laget tror jag att jag skulle kunna lösa vilken krigshärd som helst), diktator, lärare, lektant och allt annat man är som mor. Ibland känns det hopplöst men oftast njuter jag i fulla drag! Jag kommer på mig själv med att överrumplas av lyckokänslor. Som när barnen springer skrikande omkring i huset och jagar varandra, när de är ute och leker och jag tittar på dem genom fönstret och ser hur de tar hand om den minsta och visar hur saker jag har lärt dem ska gå till, när lilla herr envis plötsligt lägger sin hand på min när vi åker bil och ser på mig och så ler vi i samförstånd (du och jag mamma ser det ut som om han säger med sin blick). 

Oftast är man så stressad av alla ska och måsten så man glömmer bort att njuta av det som är här och nu. Som idag när vi var iväg och handlade och jag körde rally med ungarna i kundvagnen. Barnen skrattade så de kiknade! Vem har sagt att det måste vara tråkigt att handla mat? 

Jag blir glad ända in i hjärteroten när jag hör att saker jag försöker lära mina barn om djur, natur och allas lika värde blivit något de funderat på och sedan vidareutvecklat själva. Vi pratar mycket om allt mellan himmel och jord och jag hoppas verkligen att de ska bli kloka vuxna som har kraft att jobba för att påverka det som de anser är fel. Det skulle inte röra mig i ryggen om någon av dem kom och sa att de älskade någon av samma kön, att de ville jobba som (inte vet jag... städerska?) eller om de inte ville studera vidare. Det enda som skulle göra mig förtvivlad är om de en dag kom och sa att de avskydde homosexuella, att de ville stoppa invandringen eller något annat i den stilen. 

DET skulle göra mig så ont! 

Men ännu har vi många år på oss att prata om det som händer i både den stora och lilla världen. 



Förresten... dagens middag blev rödbetsbiffar och nybakat surdegsbröd. Nej... vi lider inte av att inte äta kött. ;)

Anna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar